Rina Charlott Lindgren arbetar i många olika tekniker och material. Hennes arbeten i trä uppstod som en direkt inspiration från hennes arbeten med teckning och skulpturala arbeten i papper. Hon söker oväntade kompositioner. Det ska bli en balans mellan det planlagda och det oförutsägbara. Processen är viktig och materialet är med och avgör hur resultatet blir. Fel som uppstår menar hon kan vara bra. Material hon också använder är skinn och sten.

Rina Charlott Lindgren tycker om kontrasten mellan de naturliga och de mer strama formerna. Människans inverkan på naturen, tid och rum är teman som återkommer. Det är också en slags självgranskning och en blick inåt. När workshopen pågår berättar Rina Charlott Lindgren att hon gör en skulptur som man kan krypa igenom, ett hål. Hon ber de andra deltagarna att rista in något på utsidan av den och hoppas att även andra ska göra det. Man ska kunna ligga inne i den och lyssna, höra hur ljuden förändras. Sista dagen på workshopen bestämmer hon sig för att i stället resa den upp och göra ett smalt, vertikalt snitt genom hela stocken. Insidan, som är utskuren med motorsåg och yxa sen skuren med bildhuggarjärn, målas i en rödlila färg. Från utsidan kan man se genom springan och det liknar en sorts grotta. Hon väljer att kalla verket ”Geode”.

Rina Charlott Lindgren uses many different techniques and materials in her art. Her work with wood came about as a direct result of herwork with drawing and paper sculpture. She looks for unexpected compositions. There should be abalance, she says, between the planned and the unpredictable. The process is important and the material is complicit in determining the result. She sees mistakes along the way as a positive element. Other materials she uses include leather and stone. Rina Charlott Lindgren likes the contrast between natural and stricter forms. A recurrent theme in her work is humanity’s impact on nature, time and space. Her art is also a kind of self-exploration, an inward-looking study. During the workshop, Rina Charlott Lindgren described how she was creating a sculpture that you could creep through, a hole. She asked the other participants to carve something onto the exterior, and expressesd a hope that others would want to do so as well. People can lie inside the sculpture and listen to the changing sounds. On the final day of the workshop she decided to raise the piece upright instead and to carve a narrow, vertical opening in it from top to bottom. The inside, which has been carved out with a chainsaw and an axe, and then chiselled out with a sculptor’s iron, is painted in a red-violet hue. From outside you can peer through the opening and imagine a sort of cave. She calls the piece “Geode”.

Text Linda Bergman